I morse hälsade han på. På riktigt.

I morse hälsade han på. På riktigt.

Jag har tidigare skrivit på bloggen om hur jag återuppväcker döda i min kommande roman. (Än så länge är det bara en enda.)

Igår borrade jag mig in i den texten igen, jobbade med den och har naturligtvi tänkt på det hela tiden. Och hela natten antagligen. För i morse hände det. Någon hälsade på.

Jag vaknade tidigt och kunde inte somna om. Då hör jag hur någon går in i sovrummet (jag är ensam hemma), går fram till fönstret och öppnar det. Han – jag känner mycket tydligt att det är han, men kan inte säga vem – satte sig sedan på sängen. När jag sträckte ut benet rörde jag vid honom, men jag kunde inte se honom. Sedan var han borta.

Ja, det gick en kall kår genom mig. Men sedan en varm.

Fönstret var öppet. Det var inte jag som öppnade det.