18 sep 2013 Bra ljud
Vi har blivit ganska så matade redan från första dagen, att det är få som lyckas få till bra ljud på sina inspelningar. Live finns inget bra ljud alls, om det inte är akustiskt (enligt skolans lärare).
Självklart blir vi väldigt nyfikna på vad som är riktigt bra ljud, och efter ett par timmars undervisning om lufttryckets förändring och den logaritmiska skalan av decibel fick vi lyssna på tre olika låtar.
Beatles från – 63, har glömt vilken låt och det är inte det viktiga. Vi pratar inte om att musiken är bra eller dålig, vi talar bara om ljudet, rent objektivt. Och ljudet var verkligen inte bra. För tunt, ingen bas, odynamiskt.
Sedan Tusen och en natt med Chalotte Perrelli, som var hoptryckt, utan toppar.
Sist en låt där vår lärare tyckte att ljudet var bland det bättre (men inte helt bra).
Jag fick gåshud, höll på att börja gråta, ljudet var verkligen en upplevelse. Jag kunde skära ut vartenda instrument, hela registret hördes, dynamiken och klangen fanns, den böljade (mitt uttryck).
För er nyfikna var det Groundation – Jah Jah Know.
Vi talade lite om liveljud (som alltså aldrig är bra). Friends arena har fått mycket kritik för det dåliga ljudet, bland annat då Springsteen och Iron Maiden var där. Men det behöver inte ha varit högt i ljudstyrka, det kan däremot ha varit dåligt, vilket upplevs som högt. Jag berättade om mina upplevelser från USA, att jag det känns som om de spelar på en betydligt lägre volym. Vår lärare Micke menade att det förmodligen har med att göra att de experimenterar mer, att de således är duktigare på att hitta bra ljud. Vilket inte är samma sak som att det är lägre volym, däremot kan det upplevas så.