31 jan 2013 Var sitter musiksmaken?
I ett av de band jag spelar i (Need A Nurse) har vi väldigt olika musiksmak. När vi ska ta fram nya låtar att spela brukar vi samlas och alla får ta med 3-5 låtar, som vi sedan i demokratisk ordning röstar på. Ibland spretar det väldigt, och vissa låtar som spelas fattar jag ingenting av. Tycker de är tråkiga. Vilket såklart en del också tycker om mina låtförslag.
Men ibland liksom klickar det, och en låt kan nästan samtliga tycka om. Exempel på sådana är Up There och Fuji-san med Patti Smith. Med andra ord: Patti Smith förenar vår musiksmak.
Jag kan fascineras av det där, var sitter musiksmaken? Förmodligen i minnet, vad man hörde i sin ungdom, vad som en gång präglade oss som människor.
Låtar som alltid går hem hos publiken, är Livet är en fest och Dizzy Miss Lizzy, för att inte tala om Mustang Sally. Igenkänningen är stor, åtminstone om man är så gammal som vi (eller lyssnar på väldigt gammal musik).
Jag bad mina bandkamrater välja 3-4 artister/band de gärna lyssnar på. En svår fråga, eftersom musikval såklart varierar efter dagsform, och jättevårt att välja så få. Här är deras val:
Gustavo:
Avishai Cohen
Steely Dan
Manu Chao
Göran:
”Det ändras så ofta vad jag lyssnar på. Återkommer dock ofta till Brian Eno, Sonic Youth och Jimi Hendrix.”
Madde:
”Gotye (nytt o bra), Pink (energi), Nick Drake (stillsamhet), Aretha Franklin, Etta James, NIna Simone, David Bowie, Tom Petty, Annie Lennox, U2, Ted Gärdestad (nostalgi & glädje). Och många fler.”
Yvonne:
Led Zeppelin
Moto Boy
Soundtrack of our lives
”Sen har jag ju en jättesäck med worldmusic-artister där Lila Downs är stor
favorit.”
Pauline:
Seasick Steve
Avett Brothers
Solomon Burke
”Gärna något inom genren fado”
Jag:
Freddie King (och all annan Texasblues)
Mavis Staples
Musik inspirerad av New Orleans-soundet, med claverytm.
(Vill du läsa om mig och mina bandkamrater, gör det här)