01 mar 2010 Pia Degermark och hennes mamma
Såg dokumentären om Pia Degermark igår. Av Jacqueline Ramel och Amie Björkstedt.
Vilket liv. En sådan sorg att ha fött två barn och inte kunnat leva med dem.
Men det som slår mig allra mest är mamman. Hur hon inte ”vill prata om det tråkiga”, när det framgår att Pia varit på bantningshem redan vid 7 års ålder. Det är inte minst en förlust för mamman själv.
På pappan som svek och tog ifrån Pia det hus hon en gång fått och byggde hela sin tillvaro kring (steget till hemlös och amfetaminist var inte långt, inte i den värld som format Pia).
Men mest på mamman. Som hon aldrig lyckats frigöra sig från. Som hon nu, vid drygt 60 års ålder bor ihop med.
I filmen säger de båda att det är skönt att de har varandra och slipper vara ensamma. Men jag undrar om de skulle vara så ensamma, om de frigjort sig från varandra.
Fler chanser att se Ett liv – en film om Pia Degermark:
SVT1 Måndag 1 mars 2010 kl 00.50
SVT2 Torsdag 4 mars 2010 kl 16.20
SVT2 Lördag 6 mars 2010 kl 14.50