21 jan 2012 Blueshistoriens största förlust
Ingen, absolut ingen, kunde hitta de blå tonerna och fraseringarna som Etta James. I går fredag 20 januari slöt hon ögonen för gott. (Läs artikeln om henne i Expressen här.)
Blueshistorien har gjort sin hittills största förlust.
Få har hållit på så länge som hon, och bara blivit bättre. Etta slog igenom 1955 med låten ”The Wallflower (Roll With Me, Henry)”. Hennes mest kända låt är troligtvis ”At last”, populär på bröllop. Ska jag välja en enda där hennes uttryck kommer fram blir det ”I Rather Go Blind”.
Jag sörjer henne, och att jag aldrig fick chansen (eller tog den) att uppleva henne live. Det närmaste jag kom var i Reno -99, där hon skulle spela bara några dagar efter att jag var där. Vet att jag tänkte, ”ska jag stanna?”. Minns att snålheten fick styra, biljetterna var jättedyra, vi talar flera hundra dollar. Så här i efterhand …
Besökte också Chess Records i Chicago för några år sedan , där hon var en av framgångarna. Det var stort att vara där. För ingen har varit en sådan förebild i bluesen för mig som Etta. Man hör hennes sätt att sjunga i Bonnie Raitt, i Janis Joplin, och jag är övertygad om att dagens bluessångerskor lyssnar på henne för att hitta den rätta känslan. Det är det blues handlar om, inte hur det låter, utan hur det känns.