24 nov 2008 En tanke om tid
Tyska brinken, Gamla stan. Vi är ett tjugotal som stannat vid en avstängning. Filminspelning pågår. Det ska bara dröja någon minut, informerar en vänlig kvinna.
Ner för brinken kommer en man, även han får frågan om han kan vänta någon minut tills att tagningen är över.
– Nej det har jag inte tid med, säger mannen och störtar rakt in i inspelningen. Hela filmteamet får bryta upp, allt måste tas om från början.
Gamla stans tunnelbanestation. Fem minuter kvar till tåget mot Farsta Strand kommer. På perrongen står mannen som hade så bråttom.
Jag undrar om han ställt sig rätt. Ska han till Skärmarbrink gäller det att stå långt fram på perrongen så man har nära till utgången. Ska han däremot till ändstationen bör han stå något längre fram än mitten för att pricka utgången och spara tid.
Man kan undra vad vi gör med alla minuter vi sparar. Tar vi fram dem på kvällen när arbetsdagen är slut för att slösa dem när vi är lediga? Trattar vi ner dem i väckarklockan så vi kan sova några minuter extra nästa morgon?
Mannen stiger inte på tåget. Han står kvar och letar febrilt efter något i sin väska. Det är förmodligen där han förvarar sin sparade tid. Kanske är han snäll och ångrar sig. Går tillbaka till inspelningen och delar ut alla minuter han just stulit.