Ute i kylan

Ute i kylan

Idag börjar årets bokmässa. Igår syntes jag i Dagens Industri, med anledning av detta. Men bilden är från förra året, då var jag stjärna, då hade jag just kommit ut med min roman. Då sätts man i rampljuset, får både resa och hotell och festinbjudningar.

Denna gång är jag inte med, eftersom jag i år inte kommit ut med någon bok (pocket räknas inte). Så går det när man inte skrivit roman nummer två snabbt inpå. Men jag kände mig inte redo att skriva just när jag var klar med förra.

Det är faktiskt första året på jag vet inte när, som jag inte är där. Mitt förra förlag (Alfabeta) bjöd in mig till deras förlagsfest flera år efter att jag kommit ut med böcker där. I år har jag inte fått någon inbjudan från någon alls.

Är jag besviken? Nej inte särskilt. På något sätt rätt skönt att slippa dra iväg. Förvånad? Ja lite, trodde kanske att mitt nuvarande förlag (Damm) skulle tycka det var bra att ha mig där. Att det var viktigt att träffa de andra författarna, och de som jobbar på förlaget, kanske  ge mig det lite som en morot för att arbeta vidare.

Vi författare har nästan inga sammanhang, vi är ensamarbetare, bara på förlagsfester eller på bokmässan ses vi. Ibland på varandras releasefester.

Jag kunde naturligtvis åka ner ändå, men jag gjorde valet att stanna hemma. Dels av ekonomiska skäl, dels för tiden. Jag är hemma och skriver.

På Sista Kapitlet.

Och i ärlighetens namn, vi skriver ju inte för att åka på bokmässor. Och ibland är uppmärksamheten och den stjärnstatus man får lite läskig. Det är här, vid skrivbordet, som mitt arbete är.

Nu återgår jag till manuset. Lycka till alla författarkompisar där nere, och ha det så härligt alla bokälskare.

Vad är väl en bal på slottet?