Majgull Axelssons kloka ord

Majgull Axelssons kloka ord

Publicerad

Jag har intervjuat Majgull Axelsson, inte i egenskap av att hon är författare, utan hundägare. Det var ett härligt möte, väldigt överraskande.

Som journalist kan man inte ta för stor plats då man intervjuar, men ibland säga något om sig själv för att få igång svaren. Vid ett tillfälle nämnde jag att jag också skrivit en roman. Majgull blev väldigt nyfiken, ställde frågor om allt från hur boken mottagits, till vilket förlag jag var ansluten till. Hon frågade när och hur länge jag skrev på dagarna. Själv skriver hon 4-5 timmar om dagen ”för att inte bli mentalt utmattad”.

Och vi pratade en stund om det där, att man inte kan vrida ur sig något bra om man sitter för länge.

Hon talade till mig som en jämlike, hon, som är en av de allra största författare vi har i Sverige. Hon som är en stor förebild.

När hon satt i soffan för att bli fotograferad sa hon: ”Du ska vara glad åt dina fina recensioner, och att du ännu inte haft det stora genombrottet. Det ger dig ro att skriva på nästa bok.” Sagt av en som också skrev flera böcker, både fackböcker och romaner, innan hon slog igenom 1997 med Aprilhäxan. Då var hon 50 år.

Jag känner en stor samhörighet med Majgull, våra bakgrunder som journalister liknar också varandra. Inte minst har vi både gått på Poppius.

Nu ska jag skicka min bok till henne.