07 feb 2012 Tacktalet
Igår var jag på QX Gaygala, nominerad i kategorin Årets bok. Jag vann inte, men jag var ganska förberedd på det. Var så gott som övertygad om att Rickard Engfors bok skulle vinna. Och det gjorde den. Han har fått så enormt mycket uppmärksamhet, så det var nästan givet.
Jag unnar honom den vinsten, han höll kvällens mest rörande tal.
Hade jag förberett ett tacktal? Självklart. Jag vill inte missa möjligheten att få tacka människor i min omgivning som, för mig, varit en förutsättning att skriva och ge ut boken ”Route 66 går till Trollhättan”. Ungefär så här skulle jag ha sagt:
Att skriva en bok är det mest ensamma jobb jag någonsin haft. I den ensamheten pendlade jag mellan att käna mig helt värdelös till att se mig själv stå på någon glittrig scen och hålla tal.
Men helt ensam var jag inte. En hel drös människor fanns omkring mig.
Mitt första och största tack går till författaren Åsa Anderberg Strollo som under ett års tid läst mina texter och som alltid haft något att säga om dem. Och som lärt mig massor om dramaturgi. Utan dig Åsa, tror jag inte att det blivit någon bok.
Tack också till författaren och journalisten Karin Alfredsson, min mentor, kollega och vän. För att du är så uppriktig, och för att du öppnat dörrar och alltid puttat mig åt rätt håll. Inte minst har du öppnat dörren till ditt hem när jag känt mig ensam i världens ensammaste yrke.
Ännu en författare, och en alldeles fantastisk lärare får mitt tack: Erik Grundström på Skrivarakademin. Förutom tänkvärda påståenden att en författare måste ha en grundhybris, och att sista meningen är det ackord som slår an tonen för hela texten, lärde du mig att respektera texten som ett levande väsen.
Tack till mitt fantastiska förlag Damm! Ni är roliga, kärleksfulla och väldigt proffsiga! Tack till redaktör Maria Thufvesson för språkliga diskussioner, och inte minst ordning och reda. Tack också till min förläggare Cina Jennehov för att du så snabbt plockade upp mig, och för dina så positiva tillrop. Tack Maria Sundberg för det alldeles fantastiska omslaget. Och ni författare på samma förlag som är så generösa och prestigelösa.
Slutligen, tack till min älskade Pauline. Världens bästa resesällskap.
——–
Medan jag satt och väntade på utdelningen (som i min kategori sköttes av Maria Wetterstrand) kom sms från mina vänner på förlaget, bilder där de höll tummarna.Under utdelningen vrålade de som värsta hejaklacken, och efteråt, kom sms om att det fanns skumpa i baren till mig och frugan. Vilket förlag.