01 jul 2010 Dagens läsrestips
Ibland blir inte resan som man tänkt sig. Man ställer upp höga förväntningar, den ska rädda något, ”bara vi kommer till xxx så blir det bra”. Miljöombyte förnöjer. Eller så skärper den de problem man vill resa ifrån.
I Helena von Zweigbergks Ur vulkanens mun utspelas ett relationsdrama under en resa till Sicilien. Men resan är bara ramen. Underordnad, ändå av betydelse eftersom familjen det handlar om är så hänvisad till varandra. En man och en kvinna som varken kan prata eller ta i varandra, barn som kommer i kläm och som ser och vet mer än vad föräldrarna orkar kännas vid. Svartsjuka, svek och flykt. Jag gillar boken skarpt.
Helena von Zweigbergk är gestaltningens drottning. Hennes sätt att beskriva barnens utsatthet är smärtsamt bra. Karaktärerna är levande och miljön, ja inte vet jag om jag vill åka till Sicilien precis. Och just det är så bra, borta är de lismande miljöskildringarna, här talar vi klaustrofobiska hotellrum. Och alldeles för varmt och långt till stranden. Precis så som det kan vara.
Gillar ni denna, läs också Sånt man bara säger, som till viss del utspelas i Las Palmas.