Berättarens position – igen

Berättarens position – igen

Publicerad

Författarskolan går vidare. Vi har talat om smuts i texten (ska det vara), om det är möjligt att byta berättarröst och jag får återigen kritik för att min berättarposition. (Nu ska vi inte fastna på enbart dåliga grejer här, jag får hurrarop för min humor, för karaktären Johanna som inte har några gränser, och för närvaron.)

Min berättelse utspelas på två plan: den ena på en väg i USA, den andra i en småstad i Sverige. USA sitter som en smäck, men i småstaden trevar jag.

Alltihop berättas från vägen i USA. Det lyckas jag inte alltid med.

Men igår, då kom jag på en grej då jag blev omringad av reflektioner av min text. Ingen kommer med goda råd, eller säger hur man ska göra, men ur reflektionerna väcktes en idè.

Jag ska testa den, känner mig riktigt upplivad.

Tags: