08 okt 2012 Svisch, klojnk och Majgull
Ligger på sängen. Helt slut, vill sova i två dagar.
Har precis skickat manus, svisch sa det, på en sekund var det borta. (Det är inte rättvist, så mycket arbete som ska genom ledningarna, borde stå och tugga minst tio minuter.)
Samtidigt sa det klojnk i brevlådan och det kom ett vykort från Majgull Axelsson.
Tomheten, och osäkerheten när nu redaktör och förläggare ska läsa byttes ut till en fundering: Detta måste betyda något. (Det säger också en hel del om Majgull Axelsson som tar sig tid att skicka ett sådant kort)
Lång tid av arbete återstår. Redigeringsdöden, stryket, omskrivningarna och pillet. Våndan. Men nu vet jag än en gång, och från min förebild: JAG KAN.