Svårt att förälska sig i Buenos Aires

Svårt att förälska sig i Buenos Aires

Publicerad

När jag läser om Buenos Aires trillar jag allt som oftast över klyschan att staden är ”lätt att förälska sig i”. Jag tycker tvärtom att det är en stad som är svår att förälska sig i. Det är konstigt, jag brukar verkligen älska storstäder. Jag funderar väldigt mycket på varför jag inte faller nu.

Staden är mycket ruffigare än vad jag trodde, vilket naturligtvis har med mina egna förväntningar att göra. Den är obarmhärtigt stor. Saknar tydliga dragplåster (läs sevärdheter). Men visst finns här en del godbitar. Maten är en. Har aldrig ätit bättre kött. Mört så det trillar isär bara man tänker kniv. Och bäst av allt är att det serveras som det är, utan sladdriga grönsaker och annat tjafs.

Museet Malba (Museo de Arte Latinoamerica de Buenos Aires) är bra, jag gillar också de färgglada kvarteren Caminito i stadsdelen La Boca, även om de är lite väl turistvridna.

De gamla caféerna är också fina.

Puerto Madero är en välputsad hamn som dessutom kantas av prima restauranger.

Peunte de la Mujer (kvinnans bro) symboliserar ett par som dansar tango.

I Buenos Aires finns också storslagna gallerior, där jag suttit och tittat upp i de vackra taken.

Och självklart har jag besökt Eva Perons grav.

Ändå, stan fastnar inte. Trots att jag besökt flera av stadsdelarna, åkt tunnelbana och rört mig i vardagsliv, druckit Pisco sour i den vackra baren på Claridge Hotel, promenerat i grönområden.

Kan det bero på vädret? Det har varit sol och skönt, men också snöblandat regn och blåsigt.

Eller är det jag som inte kan ta in Buenos Aires?