Privat eller personligt

Privat eller personligt

Publicerad

Vi talade om detta, jag och goda vänner. Satt i ring kring ett frukostbord och diskuterade. Vi var inte helt överens, ingen kan väl påstå att det finns en tydlig gräns mellan att vara privat och personlig.

På en av de reportagekurser jag varit med och arrangerat var min programpunkt just detta. Att var personlig men inte privat. Det gick alltid åt helvete. Stora diskussioner. Det var liksom meningen att det inte skulle går så bra att beskriva skillnaden, men att belysa svårigheten.

Nu tar jag fram anteckningarna från föreläsningen och hittar följande:

Det personliga är det som alla kan känna igen sig i, det privata är det vi inte har med att göra. Onödig info, men också det som kanske rör vid den personliga integriteten, som är för utelämnande.

Privat

Husdjur – om det inte är det texten handlar om.

Barn – mest du själv som är intresserad av dem.

Sambon – fundera på om hon/han verkligen har någon betydelse.

(Ta det försiktigt med: Sjukdomar, sex, den egna kroppen)

Personligt

Känslor

Sinnena sätter färg på ett reportage: smak, hörsel, synintryck, dofter, känsel

Inuti – rädsla, glädje, sorg, längtan, hopp, förväntan.

(Ta det försiktigt med: ilska, avund)

Jag fattar fortfarande ingenting.

Tags: