Diskutera prostitutionen i Thailand!

Diskutera prostitutionen i Thailand!

Publicerad

Snart är det jul.
Nej jag skrev inte fel. För oss som alltid firar jul i Thailand är det hög tid att nu boka resa om man vill vara helt säker.
Jag har inte bokat.
Jag har tappat sugen.

Jag kan stå ut med att det blivit nästan dubbel så dyrt just vid jul och nyår. Jag kan stå ut med att svenska talas på de vackra stränderna. Men jag står inte ut med att vi aldrig tar diskussionen om den utbredda sexturismen. Det finns ingen annanstans i världen där detta sker så okommenterat och inför öppen ridå, som i Thailand.
Det allra värsta är att den blivit en ”naturlig” del av Thailand. I många städer och turistorter i andra länder ligger de prostituerades gator och barer lite i skymundan. Missförstå mig inte, jag tycker prostitutionen ska diskuteras var den än är, men i Thailand strosar barnfamiljer bland go-go-girls och förbi Big-pussy-barer lika ogenerat som om de var på Gröna Lund. Vi som rest i Thailand i många år har nästan vant oss vid att se de stora västerländska männen, hand i hand med en eller två mycket små thailändska kvinnor.

På senaste resan till Bangkok går jag till en av mina favoritbarer för att lyssna på ett liveband. Det tar säkert 20 minuter innan jag ser det: Hela stället är fullt av dem. Jag blir illamående av att jag blivit så blind, att även jag vant mig vid bilden av Thailand där allt är till salu.
Men jag ser också något mer: unga pojkar med prostituerade. Jag talar svenska pojkar som gör sin stora resa efter studenten, flera av dem är inte ens 20 år.
Männen (eller pojkarna) har alltid en ursäkt: de betalar ju allt för flickorna. Mat, bra boende, de får följa med på en resa i Thailand och ibland till andra länder, de får ju se mer än de kunnat drömma om, och vad skulle de leva av annars?

Jag reser till de norra delarna av landet. Till gränsen mot Burma. Jag ska göra reportage om hjälporganisationen Kids Ark. Fotografen får inte ta närbilder av de unga flickorna och pojkarna. Risken är, att om de publiceras i ett sammanhang där byns namn nämns, kommer de att rövas bort. Om de ser söta ut. Om det kan betala sig att komma och stjäla dem. Det hände för inte så längesedan. En minibus rullade in i en by när barnen var på väg hem från skolan.
Många av dem som bor i norr tillhör minoritetsfolk och är papperslösa. De finns inte, har aldrig funnits och det kan bli stört omöjligt att söka efter dem.
De unga flickorna riskerar att hamna på Bangla Road på Phuket eller på Patpongs barer i Bangkok. Där barnfamiljer strosar förbi, där vi turister tittar på billiga t-tröjor och färgglada schalar men inte längre ser prostitutionen.

Till de män som tycker sig ha rätt att köpa de unga kvinnorna: Ni subventionerar den trafficking som pågår långt uppe i norr. Utan er skulle sexhandeln inte pågå. Det är en mänsklig rättighet för kvinnor (liksom män) att få utbildning så att de åtminstone får ett val. De kanske skulle arbeta på restauranger där du äter, eller städa ditt hotellrum. Men kroppen, sin värdighet och respekt skulle de få behålla.
Det är inte en rättighet att köpa flickor på gatan. Det är tvärtom er skyldighet att låta bli.
Till er andra: ta upp diskussionen!

(Krönika i nr 5/09 Tidningen Vi )